Erik Friberg - "Lirarerik"

Erik "Lirarerik" Friberg är främst känd för sin lösa och aggressiva spelstil och för sin ansträngda relation till Svenska Pokerförbundets ordförande, Ken Lennaárd. Men det finns mycket annat som är värt att veta om denna talangfulla och redan stormrika 25-åring. I en exklusiv intervju med PokerSpel.org pratar "Lirarerik" om vad som krävs för att spela på högsta nivå, pokerkändisar som ljuger, groupies, varför de svenska nätspelarna är bäst i världen och mycket, mycket mer.
Vi träffar Erik friberg på Cafe Palio på Bellagio i Las Vegas där han bor under WSOP. En kortare intervju med Erik innan han gick in och spelade dag 4 hittar du här: Erik Friberg inför WSOP Main Event.

Var kommer ditt smeknamn Lirarerik ifrån?
Det vara bara en slump att det blev så. Jag kom på det lustiga namnet för typ 10 år sedan och sen så visste jag inte vad jag skulle heta när jag började spela på låga nivåer, så jag kallade mig Lirarerik. Det var samma sak när jag började vinna på B2B, när vi började spela 5/10 där. Sen så började jag vinna en massa pengar och det har bara hängt med sedan den tiden.

Du var inte med förra året i WSOP Main Event.
Nej, det var jag inte.

Men i år är du med?
Ja, jag har också spelat ett $5 000 Event, Short-Handed, men jag var ute efter två timmar.

Annars då, spelar du mest online?
Ja, fast jag spelar en del live också. Både i Sverige och här. Fast här i Vegas, har jag förlorat typ alla mina sittningar hittills, här på Bellagio. Det är lite tråkigt. Men på nätet har det gått bättre.

Vad har du för meriter från stora live-turneringar?
Jag vann Swedish Poker Challenge 2005. Jag fick 600 000 kronor och det var då, i prispengar räknat, den största turneringen i Sverige. Det var många tomtar med i den tävlingen. Jag har det inspelat och skrattar alltid hårt när jag ser det. Han som kom trea, "Hatten", Jag gjorde sådana sjuka spel i den turneringen. En gång check-raisade jag all-in med 4 hög på handen när det låg en enkortsstege på bordet, jag tror det låg J-T-8-7 och ett lågt kort. Jag hade tell på honom att han inte hade det. Alla vid bordet blängde på mig: "Ja, du har väl den där nian då", men jag visade aldrig upp den. Den potten visades aldrig i TV för Ken (Lennaárd) fick välja vilka potter han ville visa och han ville framställa mig som en rötgubbe.

Blev du sur på Ken?
Nej, men vi har aldrig riktigt gått ihop.

Och sedan möttes ni i Pokermiljonen?
Ja, och det gick inte så värst bra. Pokermiljonen är inte som pokern på TV här i USA där de filmar ett finalbord för att rapportera ifrån på sportkanalen (ESPN). Vi spelade poker för att göra TV. TV-teamet gjorde strukturen och arrangerade tävlingen och den var konstruerad så att kändisarna och amatörerna skulle ha en chans att vinna, för det är ju roligare för TV att ha med dem vid finalbordet. Det här visste jag förstås inte om när jag tackade ja. Det var väldigt amatörmässigt gjort och produktionen var dålig. Och sen fick man höra de här dumma kommentarerna. Det går inte alls att jämföra med pokern på Kanal 5. Om man ska säga något bra om Ken så är det att han har en stor mun och är bra på att tala för sig själv. Han är bra på att slänga ur sig kommentarer och så, så han gjorde ett bra jobb där. Att jag fick ont om marker och blev utslagen av honom i Pokermiljonen är inte så mycket att säga om. Jag kommer förmodligen aldrig att spela Pokermiljonen igen, men jag har blvit inbjuden till Kanal 5:s nya pokerprogram som spelas in i augusti.

Hur mycket lirar du på nätet en normal vecka, en vanlig pokervecka =) ?
Ja, vad kan det vara, åtminstone 60 timmar.

Vilka nivåer och hur många bord etc.?
Jag spelar från 10/20 till 50/100 normalt sett. Jag spelar max två bord samtidigt, för jag spelar mest heads-up. Det är mitt bästa spel.

Vad gör dig så bra på heads-up på nätet?
Det var en bra fråga…. Jag är väldigt bra på att sätta folk på händer. Och få folk i tilt. Jag menar, heads-up, det blir som en slags boxningsmatch mer eller mindre. Det blir som en fight, att spela heads-up på hög nivå. Det är som psykologisk krigsföring, man lägger hela tiden ut fällor mot sin motståndare, och jag antar att jag är ganska bra på det.

Är de egenskaperna något du kan utnyttja här i Main Event?
Det är alltid bra att kunna sätta folk på händer. Och jag är ganska orädd och jag kan göra tighta syner. Plus att jag har en ganska bra känsla för turneringar. Jag är bra på att känna av vilka potter jag kan ta, vem som bluffar och när jag ska lägga mig, och så vidare.

Du är känd för att ha en lös och aggressiv spelstil. Kan du berätta om det?
Jag började som turneringsspelare, för ett par år sedan, och spelade väldigt aggressivt. Sedan började jag spela 5/10 på Bestpoker, B2B, och då spelade jag lika hårt. På den tiden kunde man slå på spelarna hur enkelt som helst; de lät sig överköras och jag vann väldigt mycket. Det är därifrån den myten kommer ifrån.

Hur skulle du själv beskriva din spelstil?
Ganska aggressiv. Men jag tycker inte att jag är så överdrivet aggressiv. Jag är mycket bättre på att läsa folk och sätta folk på händer än jag var för ett och ett halvt år sedan. Det gör att jag inte behöver ta riktigt lika stora risker och spela lika hårt. Jag kanske inte betar eller raisar hela tiden, utan kanske checkar och synar om motståndaren betar, beroende på om jag tror att han bluffar eller inte.

Har du olika strategier för cash games online och spel i WSOP?
Jag är van vid att spela mot väldigt tuffa spelare och då måste man spela väldigt hårt tillbaka. Om man spelar mot väldigt softa, mjuka spelare som tar det lugnt och är lätta att läsa finns det liksom ingen anledning att vara så aggressiv mot dem och ta stora risker. Så jag kanske spelar lite lugnare när jag möter amatörer som är ett par nivåer under mig.

Vilken spelstil skulle du rekommendera? Kan vem som helst spela som du?
Nej, det krävs att man är bra på att läsa folk och att man kan sätta folk på händer. Det gäller att man har en känsla för att kunna value betta bra, bluffa och göra bra syner. Det är det det handlar om.

Är det bättre att använda sig av en tight-aggressiv stil som så många gör?
Nej, jag tycker inte man ska hålla på och efterapa folk. Alla spelare har sin egen spelstil och man ska köra på det, inte försöka efterapa någon annan. Man ska försöka utveckla det man själv är bra på, sedan kan man alltid ta lärdom av hur andra spelare spelar och dra sina egna slutsatser.

Har du haft några förebilder?
Nej, när jag började spela kände jag inga storspelare alls. Jag fick lära mig allting från grunden. Däremot, de senaste två åren, har de spelarna jag är van att spela mot hemma i Stockholm och på nätet blivit bland de bästa i nätvärlden just nu. Om man kollar de högsta borden vilken kväll i veckan som helst så är nästan 20 procent av spelarna som sitter där från vårt gamla pokergäng där Mikael Thuritz ingår bland annat. Det är helt enkelt ett antal spelare från Stockholm och Sverige som äger nätet just nu. Det är bara några amerikanare som håller i närheten av samma klass.

Varför är svenskarna så bra?
Vi svenskar vi spelar smart. Vi är speltorskar, men vi tänker mycket när vi spelar. Och vi har suttit mot varandra på nätet i så många år och härdats mot varandra och lärt av varandras misstag och framgångar. Det finns också en stor gemenskap, vi pratar väldigt mycket med varandra och diskuterar poker.

Och alla vill vara bäst?
Ja, det blir ju liksom så. I vissa kretsar ska ju alla vara värst - spela högst och vinna mest och så vidare. Jag är inte riktigt sån för jag har inte såna vänner som jag jämför mig med, inte många i alla fall.

Och många tycker att de är bäst också?
De flesta av storspelarna i Sverige är väldigt bra. Nästan alla som jag känner till hade inga pengar för några år sedan utan har mer eller mindre blivit förmögna på att spela. Men det senaste året har alla börjat spela mycket högre än de gjorde för kanske ett år sedan. Många av dem spelade man kanske 5/10 mot för ett par år sedan, eller 10/20. Idag spelar vi 50/100.

Du nämnde att du lärde dig spela poker själv, från grunden. Hur gick du till väga?
Jag började spela Texas 2000-2001, när jag gick i gymnasiet, i Dalarna, vi hade ett pokergäng där. Det tog inte lång tid innan jag blev bäst, och en kväll tömde jag bordet totalt och ingen hade lust att ladda om. Sen var jag inte välkommen längre. Det var då jag började kolla in Paradise Poker som var den största sajten på den tiden. Sedan när jag flyttade till Stockholm så köpte jag några pokerböcker och började studera poker på allvar. Hösten 2003 började jag spela på nätet nästan varje dag. Jag började med 150 dollar. Man vann lite varje dag och gick upp i nivå, steg för steg. Efter ett halvår, i början av 2004, bestämde jag mig för att sluta på KTH för att försöka leva på poker.

Och det fungerade bra?
Ja, det gjorde det faktiskt. Jag hade det lite halvknackigt ett tag, men sedan vann jag två stora onlineturneringar med 2 000 gubbar i, på Party Poker tror jag. Då började man få lite pengar och så började man åka runt i Europa och träffa folk. Sedan under hösten 2004 började jag spela No Limit cash games på allvar och jag blev ganska fort bra. Det var väldigt enkelt att vinna på tiden.

Har du någonsin haft ett riktigt jobb?
Nej, jag har tänkt på det ibland. Man kanske inte har lärt sig vad pengar egentligen är värda. När man jobbar och sliter kanske man håller i pengarna, nu känns det som att jag slänger pengar till höger och vänster och det känns inte. Man kan förlora större delen av det man äger och nästan skämta om det några veckor senare. Det är väldigt extremt och det skulle man aldrig gjort om man vetat hur det är att slita för pengarna. Man blir väldigt bortskämd.

Är det något som oroar dig? Att du plötsligt kan förlora i princip allt du äger?
Nej, om man inte kan ta det faktumet ska man inte spela på hög nivå. Man ska kunna ta förluster och vara mental inställd på dem, och vara beredd på dem. Är man rädd för det ska man inte spela high stakes.

Tror du att du kommer vara pokerspelare om 10-20 år?
Nej, jag hoppas kunna pensionera mig. Fast jag har aldrig hört talas om en enda storspelare som vunnit säg 30 miljoner och sen slutat spela. Inte en enda. Men jag känner till många som haft ett par miljoner dollar och sedan förlorat allting. Jag hoppas att jag inte slutar så i alla fall. (Bra Erik, börja pensionsspara... Red. Anm.)

Vad skulle du göra on du inte spelade poker?
Jag vet inte, men jag skulle säkert hitta på något.

Vad vill du säga till de unga spelare som hoppas gå samma väg som du?
Jag ver inte, men jag tror det är bra för de flesta att skaffa sig en utbildning eller ett jobb först, för det är inte så många som är lämpade för det här. Först måste man ha en talang för det. Sedan måste man vara väldigt hård och kunna skaka av sig förluster och motgångar. Man måste även ha en jättedisciplin och vara beredd att lägga ner otroligt många timmar.

Gillar du livstilen som pokerspelare? Kan du njuta av alla pengar du tjänar?
Jag blir lätt utråkad ifall jag har semester eller så och inte spelar poker, men det är ju en jättefrihet, man har ingen chef som säger åt en vad man ska göra utan man kan göra som man vill. Man är som ett moln - man är fri att göra det man vill.

Finns det mycket skvaller inom pokerbranschen?
Ja, det är alltid en massa skvaller hit och dit. Om någon har förlorat mycket eller om någon har fuskat, då går det rykten om det. Det finns både bra och dåliga människor i den här världen, ärliga och oärliga och sköter man inte sina kort rätt är det lätt hänt att det kommer fram.

Pokergroupies - finns det många sådana?
Nej, så mycket finns det faktiskt inte. Jag var på semester i Visby i somras och det är aldrig så att det kommer gäng med miljoner små tjejer som bara "Wow, Erik!". Det är mer pokerintresserade smågrabbar som kommer fram och frågar: "Är det du som är Lirarerik?". "Ja". "Jag sa ju att det var han."

Många pokerspelare jobbar hårt för att skaffa sig ett namn? Gör du också det?
Det där är ganska intressant. Jag skrev ett kontrakt med Bestpoker.com och vd:n som heter Henrik sa att de skulle ta fram ett bra team hjälpa dig bygga Lirarerik som varumärke. Jag sa att jag är inte intresserad av att bli känd, jag är intresserad av att tjäna pengar.

Det kan ju höra ihop?
Nej jag tror inte man tjänar på att vara känd, om man inte har stort ego. Om du kan vinna hundratusentals kronor på en dag, vad tjänar du på att vara känd ifall du drar på dig uppmärksamhet ifrån fel personer? Så det är verkligen inget mål för mig. Men för dem som inte är så bra, men kan marknadsföra sig själva, är det kanske en bra idé.

Vad tycker du om dem som gör så?
Jag bryr mig inte. De får göra precis som de vill. Men det är irriterande när man läser artiklar eller ser på TV och de säger saker om sig själva vad de har gjort och så vidare, som är lögn. Det bara lyser igenom att de ljugit ihop någon historia för att det ska låta häftigt.

Finns det rent spelmässiga fördelar med att vara anonym?
Det finns det mycket väl. Om man slår sig ner vid ett bord och alla känner igen en, och blir livrädda, då kanske de inte vill spela. Det är en fördel att vara anonym för då kanske de tror att man är en nobody eller en fisk.

Har du hemliga nick name när du spelar online poker?
Ja, det har jag men jag spelar inte så mycket på dem. Det händer att jag gör det, men oftast gör jag inte det.

• Född: April 1983
• Bor på Östermalm i Stockholm
• Civilstånd: Flickvän
• Smeknamn: "Lirarerik".
• Stjärntecken: Vädur, klicka på länken om du villl läsa denna persons, eller ditt eget, pokerhoroskop!
• Sagt av Friberg: "Förmodligen kommer 8000 (8773 red. anm.) pokerspelare deltaga och bygga den största prispoolen i historien. Förhoppningsvis kommer jag göra bättre ifrån mig i huvudtävlingen än i de två turneringar jag spelat hitintills." "Har inte gått plus i en enda livesittning sedan jag kom till Vegas. Hoppas det blir ändring snart."